Kreationer den senaste tiden

Tack för mig.

Onsdagstankar.

Har ni någon gång önskat att ni kunde spara utvalda dagar i små burkar?

Antingen för att kunna återuppleva eller bara för att beskåda.

Liksom minnas den exakta känslan vid det exakta tillfället?

Idag såg jag den blå himlen.

Jag är ingen vintermänniska.

Jag älskar snön, när den är lätt och faller sådär vilsamt.

Men mörkret, kylan, det faktum att man inte ser solen på fyra månader dödar mig inombords.

Den gråa himlen.

Men idag åt jag vårens första glass. Med samma fantastiska människor som jag åt förra vårens första glass med- jag blev alldeles varm i själen. Solen sken och Essingen blir inte vackrare än den är på våren och sommaren.

Min ö är en riktig sommar-ö.

Frasen "för exakt ett år sedan" har cirkulerat i mitt huvud länge de senaste månaderna. Det är faktiskt fascinerande att tänka på. 

För ett år sedan:

-Kom jag på att Nyckelviksskolan kunde vara kul.

-Var min största rädsla att jag skulle fastna hemma tills jag blev gammal och att jag skulle vara ensam för resten av mitt liv.

-Visste jag inte att jag exakt ett år senare hade flyttat hemifrån och vara kär i världens finaste människa.

-Spenderade jag en fantastisk vecka i Stöten med familj och mina bästa Julia och Robin.

-Avslutade jag en något udda relation på ett förfärligt fult sätt.

-Påbörjade jag en fin vänskap som jag senare förlorade men hoppas att jag ska vinna tillbaka en dag.

-Spenderade jag nästan varje dag på operan.

-Dog en av de finaste av vänner och jag har inte riktigt släppt det än.

Jag har börjat läsa igen. 

Det är så himla skönt.